Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Politikerna i kommunen Àr de som har ansvaret för hur Àldre- och handikappomsorgen ser ut. Det Àr politikerna tillsammans med tjÀnstemÀnnen som tar fram riktlinjer och rutiner som handlÀggarna ska arbeta efter. Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens behov blir Äsidosatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handlÀggares bedömning. Hypotesen Àr att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer Àn bistÄndshandlÀggarna. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning bland 50 handlÀggare inom Àldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, VÀsterbotten, VÀsternorrland och JÀmtland. Resultatet visade att det finns en skillnad bland handlÀggarna, och handlÀggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av riktlinjer, skillnaden Àr dock liten. .

Audionomprogrammet.

Detta examensarbete underso?ker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta pa? fenomenet fra?n tva? olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, fo?r att skapa en fo?rsta?else om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin a?r baserad pa? sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i fo?rha?llandet till det studerade fenomenet.

Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Den hÀr studien avser att undersöka i vilken utstrÀckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete Àr tillÀmpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det Àr ett glapp mellan vad anvÀndare efterfrÄgar socialt och vad som Àr tekniskt möjligt att stödja, dÀr medvetenhet om andra anvÀndare Àr en central utmaning som pÄvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som Àr ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas fÄ riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svÄra att tillÀmpa. Riktlinjer för enskilda anvÀndare och för datorstött samarbete kan dÀrför med fördel kombineras vid utveckling och utvÀrdering av datorstött samarbete för att öka anvÀndbarheten pÄ individ- och gruppnivÄ.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.

Flertalet av de besökande pÄ akutmottagningarna i Sverige Àr 65 Är och Àldre. Patientgruppen Àldre som vÄrdas pÄ akutmottagningarna har ett komplext vÄrdbehov vilket förutsÀtter ett kunskapsbaserat och professionellt omhÀndertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att sÀkerstÀlla vÄrdkvalitet till denna patientgrupp Àr dÀrför pÄtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gÀllande omvÄrdnad av Àldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

MÄnga författare har skrivit hur viktigt det Àr att ha med anvÀndarna i systemutvecklingsprocessen. För att anvÀndarna ska kunna vara med, krÀvs det att de först identifieras. En grupp av anvÀndare som Àr vÀldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten pÄ systemet kommer att bli Àr slutanvÀndarna. Det Àr denna grupp som mÄste identifieras. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvÀndarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att anvÀnda riktlinjerna.